”En ekvation som inte går ihop” - TMF:s förhandlingschef om yrkanden inför Avtal 2025
”För att det här ska gå i mål behöver vi ta ett gemensamt ansvar”, säger förhandlingschef Anna Freij som inte tycker att fackens krav på 4,2 procent vittnar om att man inser allvaret. Under torsdagen växlade TMF yrkanden med de fackliga motparterna GS-facket, Unionen, Sveriges Ingenjörer respektive Ledarna och därmed är avtalsrörelsen i gång.
Facken yrkar på 4,2 procent i löneökning med ytterligare avsättningar till systemen för arbetstidsförkortning. Det rimmar illa med industrins faktiska läge – särskilt inom trä- och möbelindustrin, menar förhandlingschef Anna Freij.
Företagen påverkas fortfarande i hög utsträckning av efterdyningarna av inflationskrisen, lågkonjunkturen har bitit sig fast i Sverige och osäkerheten kring det internationella läget är större än på länge. Att värna om en ökad sysselsättning och förbättrad internationell konkurrenskraft – grundpelarna i Industriavtalet - är viktigare än någonsin.
– Svensk konkurrenskraft står på spel. Fackens lönekrav skulle innebära den högsta löneökningsnivån sedan Industriavtalet kom till och det var för 30 år sedan. Det är såklart inte realistiskt sett till den verklighet våra företag lever i efter en lång period av sinade orderböcker, ökade kostnader och varsel, säger Anna Freij.
Svensk konkurrenskraft står på spel. Fackens lönekrav skulle innebära den högsta löneökningsnivån sedan Industriavtalet kom till och det var för 30 år sedan. Det är såklart inte realistiskt sett till den verklighet våra företag lever i efter en lång period av sinade orderböcker, ökade kostnader och varsel.
Anna Freij, förhandlingschef på TMF
Utöver lönekravet på 4,2 procent kräver Facken inom industrin även en fortsatt utbyggnad av arbetstidsförkortningen. Det är inget som TMF ser positivt på – inte minst på grund av den kompetensbrist som redan finns inom industrin.
– Arbetstidsförkortning är oerhört kostsamt och innebär utebliven produktion. I princip alla studier som gjorts visar att sysselsättningseffekten är negativ - det blir färre, dyrare jobb i företag som tappar konkurrenskraft på grund av ökade produktionskostnader. Det är helt enkelt en ekvation som inte går ihop, säger Anna Freij.
Kravväxlingen markerar startskottet på nästa års avtalsrörelse där löner för mer än 3,4 miljoner anställda ska förhandlas. Industrin är först ut och sätter det så kallade märket som sedan ligger till grund för resten av arbetsmarknaden. Syftet med märket är att Sverige ska ha en fungerande lönebildning för att svensk industri ska kunna vara konkurrenskraftig internationellt.
– Förra avtalsrörelsen tog vi gemensamt ansvar och Sverige stod pall. Det jobbet måste göras igen, konstaterar TMF:s förhandlingschef Anna Freij.
Bildtext: TMF:s byte av yrkande med de fackliga motparterna på tjänstemannasidan.
