Nytt förslag: Höjt bolånetak och lättade amorteringskrav
En lättnad av amorteringskraven och höjning av bolånetaket kan ge långtgående effekter - det kapital som frias upp kan leda till ökad rörlighet och att fler vågar realisera sina renoveringsdrömmar eller köpa sin drömbostad. Det menar Simon Imner, näringspolitisk expert hos Trä- och Möbelföretagen efter regeringens utredning som presenterades imorse.
Åtgärdsförslagen som presenterades är att:
- Bolånetaket höjs till 90 procent. Det skärpta amorteringskravet för lån över 450 procent av bruttoinkomsten avskaffas, och ett skuldkvotstak på 550 procent, med en flexibilitetskvot på 10 procent, införs.
- Amorteringskravet på 2 procent för lån över 70 procent av bostadens värde avskaffas och ersätts med ett allmänt amorteringskrav på 1 procent för alla lån över 50 procent av bostadens värde.
Förändringen föreslås ske stegvis.
- Bolånetaket är ett tufft hinder för debutanter på bostadsmarknaden som främst drabbar unga vuxna som inte hunnit spara ihop till den egna insatsen. För unga bostadsköpare utan välbärgade föräldrar är kommitténs förslag att höja bolånetaket välkommet. Förslaget innebär i praktiken att kontantinsatsen för en bostad som kostar 3 miljoner kronor kan sänkas från 450 000 till 300 000 kr, kommenterar Simon Imner.
TMF har länge varit kritiska mot kreditrestriktionerna och den oberoende utredningens slutsatser med förslag på ett avskaffande välkomnas.
- Det här är ett bra första steg mot ett stabilare normalläge. En sund amorteringskultur är en självklar del av en fungerande bostadsmarknad, men den kravens stelbenta utformning har blivit väldigt kännbara i de senaste årens situation med höga räntor och fortsatt höga utgifter för många hushåll. Förslaget innebär att hushållen får större kontroll över den egna ekonomin i takt med att livet förändras, till exempel om familjen växt ur bostaden eller vill genomföra en större renovering. Det är väldigt positivt för Trä- och Möbelföretagens medlemmar, konstaterar Simon Imner.
Bolånetaket infördes 2010 och innebär att en bostadsköpare inte kan få ett bostadslån som överstiger 85 procent av köpeskillingen. Det betyder att låntagare måste finansiera 15 procent av köpet genom eget sparande eller ett så kallat blancolån. Syftet, precis som med amorteringskraven som kom 2016 och 2018, var att försöka dämpa uppbyggnaden av stora bostadslån i Sverige.
Amorteringskravet infördes 2016 för att stabilisera bostadsmarknaden och motverka en ohållbar skuldsättning hos hushållen. Idag befinner sig Sverige i en ny ekonomisk situation med höga räntor och ökade levnadskostnader. I detta läge kan amorteringskravet få negativa effekter på både hushållens ekonomi och bostadsmarknaden.
Särskilt hårt drabbas unga barnfamiljer som nyligen etablerat sig på bostadsmarknaden. Dessa hushåll har ofta begränsat eget kapital och tvingas låna en större del av köpeskillingen. Att amortera är i grunden sunt, men under rådande ekonomiska omständigheter behöver hushållen ges möjlighet att stärka sin ekonomi.
