Förslag till nya gymnasiala yrkesprogram: ”Bör inriktas mot yrken med behov”
I veckan kom slutbetänkandet på regeringsutredningen ”Fler vägar till arbetslivet”, där ett av förslagen är att införa nya gymnasiala yrkesprogram med lägre krav - som ett alternativ till de nationella programmen. ”Många positiva ansatser ”, menar TMF: s kompetensförsörjningsexpert Henrik Smedmark, men betonar vikten av utbildningsbevis, tydliga branschssamarbeten samt en prioritering av yrken med behov.
Huvudfokuset för utredningen – ledd av Joanna Giota, professor i pedagogik – har varit de elever som idag inte kommer in på, eller lyckas ta examen från, nationella gymnasieprogram. Syftet är att det i gymnasieskolan ska finnas flera vägar till arbetslivet som tar hänsyn till behoven på arbetsmarknaden, elevers olika förutsättningar för lärande samt det faktum att många elever inte är redo att göra sitt yrkesval redan i årskurs nio.
En mycket angelägen fråga, enligt Henrik Smedmark.
- Det är för många elever idag som inte är behöriga till gymnasiet. Detta är främst ett underbetyg till grundskolan, och med tidigare insatser och en bättre styrning kan sannolikt fler elever klara den. Samtidigt är det viktigt att de elever som av olika skäl har svårt med detta får så bra förutsättningar som möjligt att komma vidare i livet.
Utredningen föreslår att en ny utbildningsväg etableras med färre gymnasiepoäng och mindre av gymnasiegemensamma ämnen men samma undervisningstid som för andra gymnasieelever.
- Förslaget är en förbättring jämfört med dagens introduktionsprogram, menar Henrik Smedmark. Det är dock viktigt att skolorna inte betraktar de föreslagna drygt fyra undervisningstimmarna per dag som ett tak utan snarare ett golv.
- Förslaget är också mer verklighetsförankrat än de röster som pratade om ”en tvåårig yrkesskola”, vilket snarare hade stjälpt än hjälpt elevgruppen. Vi bedömer att eleverna snarare rustas för arbetslivet genom kunskaper och arbetsplatsbelagt lärande, än att ge dem en kortare utbildning med begränsat värde på arbetsmarknaden.
Den föreslagna utbildningen ska enligt utredningen leda till ett yrkesutbildningsbevis och inte till en gymnasieexamen, vilket TMF:s kompetensförsörjningsexpert välkomnar.
- Det är dock viktigt att elever som är behöriga till gymnasiet endast i undantagsfall ska kunna läsa mot ett yrkesutbildningsbevis. Vi anser dessutom att de föreslagna utbildningarna utformas mot yrken där det finns ett behov och i nära samverkan med berörd bransch.
Utredningen föreslår vidare att yrkesprov införs för att stärka kvaliteten i all yrkesutbildning på gymnasiet.
- Också positivt, säger Henrik Smedmark, men även i detta fall krävs en förankring gentemot den bransch man inriktar sig emot, för att ge rätt förutsättningar till ett framtida arbete. Det vill säga att man säkerställer att elevernas kompetens motsvarar arbetslivets krav.
