Daunfeldt: ”Försämrad framtidstro inom industrin”

Sven-Olov Daunfeldt menar att det sällan varit mer spännande att vara chefsekonom än nu. Omvärldshändelser, parallellt med en utmanande lågkonjunktur, höga räntor och inflationssvängningar, har gjort att efterfrågan på makroekonomiska analyser är hög.

Samtidigt erkänner han att de senaste veckorna också genererat en oro som han inte upplevt på länge.

- Det har varit ett otroligt osäkert läge där mycket står och väger. Hushållen har också varit väldigt avvaktande och det har varit trögare än väntat för konjunkturen att vända. Hushållen konsumerar sämre och håller i pengarna. De har inte haft en så pass låg disponibel inkomst sedan 1997. Samtidigt ’är det fortsatt hög arbetslöshet, konkurser och varsel.

Knappt två månaderna innan avtalsrörelsen drar i gång sällar sig nu Sven-Olov Daunfeldt till dem som tror att räntesänkningarna börjar ge effekt, och att den lågkonjunktur han förklarar med efterverkningar från inflationskrisen och en alltför åtstramande penningpolitik nu gradvis tar fart.

- De senaste månaderna har inflationen understigit 2-procentsmålet, både i Sverige och i stora delar av omvärlden. Det har gjort att styrräntorna har börjat sänkas och ytterligare räntesänkningar är att vänta, säger han.

- Räntesänkningarna kommer ge effekt med viss fördröjning, framför allt för inhemsk efterfrågan (bostadsbyggande och konsumtion). Det är dock först under 2023 som vi kan förvänta oss att konjunkturen gradvis förbättras och att arbetslösheten börjar sjunka.

Samtidigt finns det flera orosmoln menar Svenskt Näringslivs chefsekonom

- Det som är oroande är att vi nu ser en försämrad framtidstro inom industrin. Särskilt orderingången på exportmarknaden har försämrats betydligt på senare tid, vilket är kopplat till den svaga industrikonjunkturen i Tyskland och Europa. Detta gör att vi bedömer att exportutvecklingen framöver blir mer dämpad än vid tidigare konjunkturåterhämtningar. Under lågkonjunkturen har industrin varit ett draglok för svensk ekonomi men nu finns risk att den framöver snarare blir ett sänke.

Trä- och möbelindustrin är ju en av de sektorer inom tillverkningsindustrin som haft det tuffast under lågkonjunkturen med flera varselvågor inom husindustrin – som nu spridit sig ner till inredningsleden.  Hur bedömer du den utvecklingen, sett till stundande avtalsrörelse?

- Svensk industri har generellt sett utvecklats förhållandevis väl under lågkonjunkturen, till stor del på grund av den svaga kronan. Trä- och möbelföretagen verkar dock ha varit något av ett undantag från den generella bilden, till följd av branschens starka koppling till inhemsk byggindustri (monteringsfärdiga trähus, dörrar, fönster mm) vilket har inneburit en mer negativ utveckling än i exempelvis fordonsindustrin. Uppsidan av det är att när den generella industrikonjunkturen nu ser ut att försvagas så kan trä- och möbelföretagen få draghjälp av den återhämtning i framför allt de inhemska sektorerna (byggandet och konsumtionen) som räntesänkningarna förväntas ge. 

Vad ser du som de största utmaningarna för hus- och inredningsföretagen just nu?

- Det är osäkert när och hur snabbt konjunkturen kommer att stärkas igen, vilket naturligtvis gör det svårt för många företag att planera sin verksamhet framåt. Något som är oroande är att många företag, trots det dystra konjunkturläget, har svårt att hitta personal med rätt kompetens. Denna matchningsproblematik riskerar att göra konjunkturåterhämtningen mer utdragen än vad som annars hade varit fallet. Ett tecken på att så fallet är att en majoritet av företagen i såväl möbelindustrin som trävaruindustrin trots det kärva konjunkturläget rapporterar att det råder brist både på yrkesarbetare och tekniska tjänstemän.

Hur rankar du den här avtalsrörelsen – sett till andra – i fråga om förutsättningar och fackets krav på 4,2 procent i löneökningar?

- Det är mycket viktigt att även denna avtalsrörelse resulterar i ansvarsfulla löneökningar som stärker svensk konkurrenskraft framåt. På så vis kan vi också säkerställa en fortsatt god reallöneutveckling framåt.

- Den höga inflationen och de snabba räntehöjningarna har slagit hårt mot både hushåll och företag. Vi ser att lönsamheten i näringslivet har minskat påtagligt, vilket även avspeglar sig i höga konkurs- och varseltal. I takt med att inflationen har avtagit har reallönerna stigit i en historiskt snabb takt under de senaste månaderna.

Läs även

Konjunkturrapport från industrin: Låg inflation – men avvaktande industriproduktion och konsumtion