Fallet småhus - så tar sig småhusskommissionär Attefall an uppgiften

Stefan Attefall har under lång tid varit synonym med svensk bostadspolitik. Som bostadsminister i Fredrik Reinfeldts regering införde han bygglovsbefriade stugor som kom att bära hans namn. När nuvarande bostadsminister Andreas Carlson (kd) i våras tillsatte en utredning för att öka småhusbyggandet i Sverige var det till Stefan Attefall han ringde.

- Utredningsuppdraget har tre dimensioner. Den första är hur vi kan främja småhusbyggandet mot bakgrunden att vi byggt alldeles för lite småhus i Sverige sett till det totala byggandet. Den andra är att vi ska främja trädgårdsstäder, och den tredje är att främja en ny och modern egnahemsrörelse, säger Stefan Attefall.

Utredningen sträcker sig till 2027 men det finns utrymme för Attefall att löpande lämna förslag och det är inget han utesluter. Planen är att avlägga en första rapport nu i november.

- Det finns många olika åsikter och angreppsätt för hur man ska komma till bukt med de utmaningar som finns för att öka småhusbyggandet. De kriterier jag försöker ha när jag sållar är skalbarhet, finansiering och lagstiftning. Hur bekostas något, hur många gynnas och krävs det omfattande lagstiftningsarbete som tar lång tid, förklarar han.

Steg 1 - definera trädgårdsstaden

En av utredningens första utmaningar är att sätta en definition för vad en trädgårdsstad är. Begreppet har använts brett för att beskriva allt från att klämma in småhus i miljonprogram till ”villamattor” med uteslutande småhusbebyggelse och det är lite av en balansakt menar Attefall eftersom många känner sig manade att göra anspråk på begreppet.

- Det finns några grundläggande principer: småskalighet, mycket grönt och så övervägande inslag av småhus i olika former. Det kan också finnas flerbostadshus, men det får inte vara dominerande inslag av höga sådana med fler än två-tre våningar.

Den senaste tiden har bygg- och bostadsfrågan fått stort utrymme i den politiska debatten, framför allt på grund av den pågående byggkrisen men också när man diskuterar trygghet och sociala utmaningar med bland annat gängkriminalitet. Här spelar samhällsplanering en avgörande roll menar Attefall.

- Den sociala dimensionen av bostadspolitiken har inte fått den plats den förtjänar i debatten. Man kan säga att de miljonprogramsområden som byggdes på 60- och 70-talet med övervägande hyresrätter, det är där vi ser högst mängd sociala problem i dag. Inte för att det är fel på hyresrätter, utan för att man får en ensidig sammansättning av boendeformer. De som flyttar dit stannar tills de får lite fast mark under fötterna, men då finns inte lägenheter att växa i och äga i området och då flyttar man därifrån. På så sätt befäster man en slags segregation och ett utanförskap.

Samma problem finns inte i småhusområden där fler äger sina bostäder och därmed har större incitament att investera i sitt närområde menar Attefall och flera undersökningar med honom. Därför är en av samtidens största utmaningar hur personer ska kunna ta sig in på bostadsmarknaden.

- Där måste vi hitta former som gör att vi kan bygga billigare. Storlek är en faktor. Många av de småhus som byggdes på 30- och 40-talet i Sverige har över tid byggts ut. Går det att hitta koncept som gör att man själv kan skapa en större bostad över tid, säger Stefan Attefall och för vidare samtalet in på frågan om finansiering i allmänhet och kreditrestriktioner i synnerhet.

- Jag är mycket kritisk till hur man lagt kreditrestriktioner på varandra utan att analysera totala effekter. Det har slagit stenhårt mot människor som vill in på bostadsmarknaden. Unga människor och eller invandrade personer som gör precis det politikerna vill att den ska göra - lär sig språket och skaffar jobb men som saknar bostadsköpoäng och kapital. De blir helt utestängda från marknaden.

Tillbaka till sekelskiftet

Utöver Stefan Attefalls utredning pågår också utredningar om amorteringskrav och bolånetak. Just tröskeln att ta sig in på bostadsmarknaden har lyfts som en stor utmaning för att stimulera bostadsmarknaden – och det är inte första gången. Idén om en ny egnahemsrörelse, en tanke som sträcker sig tillbaka till början av 1900-talet och som innebar att fler kunde få tillgång till en jordplätt där man kunde bygga ett enfamiljshus, är återigen på tapeten.

- Man blir sin egen byggherre och vi kapar mellanhänder och får på så vis ner kostnaden. Man kan även fundera på saker som tomträtter, kommunala taxor, skatter och avgifter som kan vara en faktor i sammanhanget. Jag ser framför mig att vi ska kunna komma med förslag som bidrar till att människor med lite lägre, men stabila inkomster ska ha råd att äga sitt eget boende.

I samband med regeringsförklaringen lanserade regeringen förslaget om det så kallade Sverigehuset, ett slags typgodkänt hus som skulle kunna byggas utan särskilt bygglov.

- Liknande förslag har tidigare stupat antingen på att kommunerna motsatt sig förslag som minskar kommunalt självstyre, eller så har olika EU-regler spökat. Men jag tycker att alla försök till att hitta en typ avstandardisering som innebär att man på lokal nivå endast prövar byggplatsen, inte själva den tekniska konstruktionen är välkomna.

Ett årtionde av problem spökar

Stefan Attefalls utredning sjösattes innan sommaren och pågår fram till 2027 när han ska redovisa slutsatserna. Men tre år är lång tid för byggbranschen. För tre år sedan var det bra tider – i samband med pandemin var det många som satsade på sin boendesituation vilket ledde till att orderböckerna fylldes. Nu är branschen mitt uppe i en byggkris efter år av inflation och stigande räntor. Samtidigt som utredningen och ambitiösa småhussatsningar är välkomna krävs det även kortsiktiga satsningar för att småhustillverkare ska hålla sig flytande och inte tappa viktig kompetens till andra branscher. Stefan Attefall, med sin bakgrund som bostadsminister, har stor erfarenhet av bygg- och bostadsbranschens utmaningar och han menar menar att de största utmaningarna är kopplade till konjunkturen.

- Småhusbranschens problem är att man aldrig tog sig ur finanskrisen 2008-2009. Efter det stack flerbostadsbyggandet iväg medan småhusbyggandet ökat marginellt lite. Det har varit en långsiktig utveckling som bäddat för att man är känslig nu när det gått neråt. Det är snarare det perspektivet jag måste ha i mitt arbete, säger Stefan Attefall och utvecklar:

- Branschen måste också fundera på hur man strukturerar sig framåt. Vi har haft lite för goda tider med låga räntor. Vi kommer inte komma tillbaka till detta utan får anpassa oss efter nya förutsättningar. Nu har vi haft en trippelchock i ekonomin. Stigande byggkostnader på grund av krig och inflation, en ökning som inte kommer att försvinna. Det andra är ökade räntor vilket höjt kapitalkostnader för att bygga. Slutligen är att hushållen fått försämrad köpkraft. Dessa tre faktorer ska tillsammans lägga grunden till ett nytt utgångsläge, men det kommer ta ett antal år. 

Till november ska Stefan Attefall presentera en första rapport för hur uppdraget ska läggas upp och genomföras under kommande år. Under utredningens gång kommer utredarna sedan träffa flera intressegrupper och organisationer med expertkompetens, däribland TMF vars styrgrupp för småhus redan hunnit träffa Stefan Attefall. Dessa träffar kommer ske löpande under kommande år fram tills 2027 då den slutliga rapporten presenteras. Fram till dess fortsätter TMF både bidra och följa utredningen med stort engagemang.

Följ utvecklingen genom att prenumerera på TMF:s nyhetsbrev och via Linkedin.