TMF om budgeten: "Små spadtag gör inget bostadshäv"
Även om intentioner till ett ökat byggande kan skymtas lyser de stora satsningarna i regeringens budget med sin frånvaro. Det konstaterar TMF när regeringen nu släpper sin höstbudget.
I takt med våren och sommarens räntesänkningar har TMF efterfrågat satsningar från politiken för att stötta upp och lyfta bygg- och bostadssektorn när krisen väl vänder. Inför dagens budgetsläpp har det ryktats om konkreta satsningar som slopad stämpelskatt och bygglovsundantagna typhus - men långt ifrån allt fanns med när budgeten presenterades på torsdagen.
- Med tanke på utvecklingen i svensk ekonomi har TMF haft stora förväntningar på höstbudgeten, där vi hoppats se satsningar som indikerar att regeringen sett möjligheterna att skapa en språngbräda in i framtiden. Här finns små spadtag, men tyvärr inga större häv för att få igång bostadsbyggandet, säger TMF:s näringspolitiska chef Cecilia Ask Engström.
De senaste årens budgetar har kantats av ett tufft ekonomiskt läge med hög inflation. I årets höstbudget har det funnits utrymme för satsningar har finansministern deklarerat – totalt fördelar regeringen och Sverigedemokraterna 60 miljarder kronor. En särskild satsning på bostadsprojekt i norra Sverige under kommande år sticker ut. Under perioden 2025-2028 kommer totalt 1,53 miljarder kr investeras. För att underlätta bostadsbyggande i etablerings- och omställningskommuner i hela landet vill regeringen också sänka kreditgarantiavgifterna.
- I takt med att fler flyttar till expanderande kommuner i Norrbotten och Västerbottens län ökar också dessa kommuners behov av bostäder. Då faller det sig naturligt att satsa särskilt i dessa områden., säger Cecilia Ask Engström.
Inför budgetförhandlingarna gick Kristdemokraterna ut hårt med att slopad stämpelskatt var en prioriterad fråga för partiet. Stämpelskatt är en omsättningsskatt som tas ut vid förvärv av fast egendom genom köp eller byte. Vid fastighetsförvärv kallas stämpelskatten (plus expeditionsavgiften) ibland för lagfartskostnad. En slopad sådan skulle kunna innebära besparingar på upp till 90 000 kr för en genomsnittlig svensk familj i Stockholmsområdet. När budgeten nu presenterats finns dock inte förslaget med.
- Det är givetvis tråkigt att en sådan konkret satsning inte finns med i budgeten. Det är en viktig signal för att visa att man tar hushållens drömmar att bo i småhus på allvar, säger Cecilia Ask Engström.
Under veckan som föregick budgetsläppet har man kunnat höra diskussioner från flera håll inom politiken som påtalat vikten av ett ökat småhusbyggande. I förra veckans regeringsförklaring pratade statsministern om en särskild utredning av Boverket för att skapa ett typgodkänt och potentiellt bygglovsfritt småhus. Och i Ekots lördagsintervju hördes Socialdemokraternas Lawen Redar prata om småhus som den boendeform som flest människor - samt om dess roll i att bidra till ett tryggare samhälle. Det finns med andra ord en bred politisk överenskommelse om vikten av att bygga småhus.
- Vi får många signaler både i möten med regeringspartier och opposition att det finns en insikt om behov av reformer inom bostadspolitiken med fokus på varierat boende. Vi ser ju behovet av en ny folkhemsrörelse så att fler människor kan leva och bo som de vill. Det tas små steg i rätt riktning och jag ser fram emot att återstående mandatperiod levererar mer vad gäller både mark och finansiering, säger Gustaf Edgren, bostadspolitisk expert.
Utöver detta föreslår regeringen i budgeten bland annat en sänkning av inkomstskatt, sänkt skatt på pension och ISK-sparande samt en förlängning av det tillfälliga bostadsbidraget. Sänkningen av inkomstskatten sker genom ytterligare ett jobbskatteavdrag.
- Det är mycket bra att regeringen nu går vidare med skattesänkningar som ökar drivkrafterna att arbeta. Vår förhoppning är att detta bidrar till att yrkeskåren växer, något som kommer vara av yttersta vikt under kommande år när kompetensfrågan fortsätter att vara en stor utmaning för våra medlemsföretag, säger Cecilia Ask Engström.
Enligt undersökningar från Svenskt Näringsliv uppger 56 procent av medlemsföretagen i branschorganisationerna - däribland TMF - att problem att hitta rätt kompetens är den största tillväxthämmaren. Regeringen lägger 900 miljoner kronor mer i budgeten för 2025 på yrkesinriktad vuxenutbildning mot bakgrund av arbetslösheten som nu är den högsta på 10 år undantaget pandemin.
De nya pengarna räcker till 11 000 fler platser inom yrkesutbildning för vuxna - totalt handlar det om cirka 72 000 platser nästa år till en kostnad av sex miljarder kronor, enligt Tidöpartiernas budgetförslag.
