Magnus Rassy: ”Man kommer nära slutkonsumenten som uppfyller en livsdröm”
Trots att Magnus Rassy älskar båtar var det med viss tvekan han tog över familjeföretaget. Nu har han stått vid rodret som vd för segelbåtsvarvet Hallberg-Rassy i mer än två decennier och navigerat det från dess djupaste kris till dagens toppnivåer.
Text: Frida Henke
Luften är sval och liksom mättad med syre efter det häftiga försommarregn som precis fallit över Orust och Ellös. I den lilla orten ligger varvet där Magnus Rassy med bestämda kliv tar sig över den blöta varvsplanen för att visa upp verksamheten. I 22 år har han varit vd för Hallberg-Rassy och det finns inte en detalj om företaget eller på de segelbåtar som bär hans namn han inte vet något om. Men att ta över företaget efter sin far Christoph Rassy var ändå ingen självklarhet.
– Jag har hela tiden brunnit för segelbåtar. När jag var liten och lärde mig att teckna var det båtar jag ritade och likaså gjorde jag båtar i slöjden. Som ung vuxen drömde jag alltid om en lite större och bättre båt, men jag kunde inte se mig själv i den här rollen, i ett företag med så hög omsättning och många medarbetare, säger Magnus Rassy.
Han berättar att det först var några dagar innan han skulle ta vid som det började kännas verkligt. Inom honom fanns också en oro kring att ta stafettpinnen för ett så välmående familjeföretag.
– Om man ser det i det stora hela är det ovanligt att framgångsrikt genomföra en generationsväxling. Men min far var så framsynt att han i samband med övertagandet drog i väg på en två år lång jordenruntsegling – i stället för att vara en som hänger över axeln och säger hur det ska vara.
Sveriges största segelbåtsvarv
Ett dristigt, men lyckat drag skulle det visa sig. I dag är Hallberg-Rassy Sveriges största segelbåtsvarv och ett välkänt båtmärke bland långseglare över hela världen. Trots lågkonjunkturen är det full beläggning. På var och en av de 21 båtar som nu byggs arbetar minst en specialiserad båtbyggare under eller över däck. Sammanlagt arbetar här 194 personer och under ett normalår färdigställs cirka 50 båtar.
– Vi bygger så mycket båt vi kan. En stor anledning till det är att vi har ett bra namn över hela världen och att den svenska kronan är svag. Men export är inget vi börjat med nu, utan jobbat med i decennier. Vi har ställt ut på alla viktiga mässor i ur och skur, i hög- och lågkonjunktur, säger han.
Magnus Rassy beskriver båtarna som en blandning mellan klassiska och moderna. Välbyggda med fina snickerier och gjorda för bekväm segling med förhållandevis liten besättning.
– De står sig bra på marknaden, men det varierar vilka marknader som är störst. Ibland är det Sverige, nu är det USA beroende på valutasituationen. Det är ingen som utmärker sig, utan många bäckar små, säger han.
Framgången menar Magnus Rassy bottnar i långsiktighet och att aldrig se på saker i det korta perspektivet. Och att det gäller både för hur man utvecklar produkten och bygger upp marknader.
– I goda tider kan det vara lockande att bygga de modeller som har bäst marginal och bara sälja till de länder som är bra för tillfället. Men vi måste alltid leta efter nya köpare och nya marknader annars överlever vi inte på sikt.
Två decennier vid vd-rodret
Magnus Rassy vet vad han pratar om. Upp- och nedgångar har han fått uppleva flera gånger under sina dryga två decennier vid rodret.
– Under mina år som vd har vi upplevt de bästa och sämsta åren i företagets historia och de hände kloss an till varandra. Vi hade den bästa orderstocken i historien när finanskrisen slog till 2008. Det gjorde att vi hade ”all time high” i produktionen samtidigt som det var ”all time low” när det gällde orderingång.
En konstig situation som gjorde det tufft att dra ner på kapaciteten.
– Vi gick för 100 procent samtidigt som vi var tvungna att skicka hem medarbetare som vi inte ville skicka hem. Men det var nödvändigt för att finnas kvar på marknaden.
Krisen blev ett stålbad för Hallberg-Rassy. Många andra konkurrenter klarade sig inte. Det omnämns i dag som fritidsbåtsvarvsdöden med ett 20-tal båttillverkare som gick i konkurs bara i Sverige.
Pandemin blev dock en helt annan upplevelse.
– Alla, inklusive jag själv, trodde inte att någon skulle beställa en ny båt, men det blev tvärt om. Alla ville ha en båt när det inte längre gick att resa. Däremot gjorde komponentbristen det kämpigt i stället, men med hjälp av lojala medarbetare som ställde upp och jobbade sena kvällar missade vi ändå inte en leveransdag, säger han.
Bristen på kompetens - ett stort bekymmer
Det finns dock ett bekymmer som överskuggar ekonomiska cykler och seglingstrender. Det som framför allt hindrar tillväxt är bristen på kompetens. Under rundvisningen på varvet återkommer Magnus Rassy till frågan flera gånger.
– I stället för att ha en eller par stycken som arbetar med varje båt skulle det kunna vara tre eller fyra personer för att på så sätt snabba på produktionstakten. Men det finns inte yrkeskunnigt folk att få tag i.
Problemet anser han vara tudelat.
– Dels är unga i dag inte intresserade av hantverksyrken, dels finns det för få utbildningar. För att klara kompetensförsörjningen måste vi själva arbeta mycket med lärlingsprogram och internutbildningar.
Själv har 57-årige Magnus Rassy byggt båtar sedan han var 16. Den första var ett tomt skal som försågs med seglingsutrustning på däck och som tog ett halvår att bygga.
– Jag ville ha en båt som var rolig att segla, men var samtidigt tvungen att göra det inom ramen för vad som fanns på bankkontot. Lösningarna blev enklare, mer prisvärda, och därför öppnade jag exempelvis aktern – vilket sedan ledde till den första båten med badplattform.
I varje del av varvet och vid båtarna stannar han upp för att berätta om en specifik lackeringsmetod, hur ett akterstag sätts fast i skrovet eller vad som är så speciellt med det utfrästa spåret i en skiva teak som snart ska monteras i en Hallberg-Rassy 340. Han har svårt att sluta visa och berätta. För Magnus Rassy är det här inte bara är ett jobb, båtar och segling är en livsstil.
– För mig glider yrkesrollen och fritiden många gånger ihop. Jag provseglar alltid den senaste modellen under någon eller några säsonger. Vi kan inte skicka ut en oprövad båtmodell till konsument. Det är en sak att utveckla en båt i teorin, en annan sak att använda den i praktiken.
Han berättar att han har en lista i telefonen där han skriver upp nya idéer och förslag på förändringar.
– Varje dag jag är ute och seglar kommer jag på något nytt som går att göra annorlunda och bättre. När listan är tillräckligt lång bli det en ny båtmodell.
"Den nya lacken blev bättre"
Numera handlar utvecklingen mycket om hållbarhet och att möta nya tuffare reglementen och lagar.
– Trenden är att det ska bli miljövänligare och bättre hela tiden, om det så är lackerings- som limningsmetoder. Vi har i vissa sammanhang tvingats att arbeta med hållbarhet där vi har undrat hur det ska gå. När vi var tvungna att sluta med en lack ställde vi oss frågan om det ens skulle kunna gå att fortsätta bygga båtar. Men vi började experimentera och fann att det var tvärtom. Den nya lacken blev bättre, mer tålig mot vatten, bensin, diesel och repor.
Men med segelbåtar som produkt har de också mycket gratis.
– Gällande hållbarhet ligger vi helt rätt, dels är det ju en segelbåt, dels är de byggda på ett sätt så att de blir väldigt långlivade. Båtarna står sig i generationer om man underhåller och vårdar dem.
Han berättar dock att kritiska röster ifrågasatte plastskrovens beständighet när de började ersätta båtar byggda i trä under 1960-talet.
- De sa ”vem vet hur gammal en plastbåt kan bli?” och den frågan är fortfarande relevant. Ingen vet hur gammal en plastbåt kan bli eftersom den första av dem som byggdes för 60 år sedan fortfarande seglas.
"Otrolig yrkesstolthet i branschen"
Väl tillbaka på sitt kontor slår sig Magnus Rassy ner i den välsuttna vd-stolen. Strax bakom honom ligger Ellösefjorden och där utanför under låga regnmoln breder Skagerrak ut sig. Själv är han lätt framåtlutad. Självsäker och framtidsviss. Det är mycket som är bra med att vara båtbyggare.
– Dels är det en underbar produkt, dels kommer man nära slutkonsumenten som uppfyller en livsdröm. Det finns också en otrolig yrkesstolthet i branschen som ligger på en helt annan nivå än jag mött någon annanstans. Slutligen kommer det alltid att finnas en marknad för och ett behov av välbyggda båtar.
Magnus Rassy
Ålder: 57.
Jobb: Vd för Hallberg Rassy sedan 2002.
Bor: Ellös, Orust.
Bakgrund: Treårigt gymnasium och prövade en tid bland annat lyckan som dörrknackande dammsugarförsäljare.
Bästa ankarplats?
De bästa är små fina ställen som ingen känner till och dem behåller jag för mig själv. Det skulle vara som att avslöja ett kantarellställe.
Med- eller motvind?
Halvvind! Det är när vinden kommer lite mer snett från sidan, då genererar segelbåten egen vind och desto bättre går det att segla.
Charter eller segelsemester?
Då väljer jag segelbåten utan att tveka. Charter med solstolar och köer till bufféerna är inget för mig. Jag är ute och seglar så fort det finns tid på både helger och semestern.