Skogar tillhandahåller en stor mängd miljömässiga, ekonomiska och sociala nyttigheter som timmer och andra typer av skogsprodukter och miljötjänster som är nödvändiga för människan, eftersom de är hem för merparten av den landlevande biologiska mångfalden. De upprätthåller ekosystemfunktioner, bidrar till att skydda klimatsystemet, ger ren luft och spelar en viktig roll för rening av vatten och mark och för vattenhållningsförmågan samt vattenbindningsförmågan. Stora skogsområden fungerar som en fuktkälla och bidrar till att förhindra ökenspridning i kontinentalregioner. Skogar ger även uppehälle och inkomster för omkring en tredjedel av världens befolkning, och skogsförstörelse får allvarliga konsekvenser för försörjningsmöjligheterna för de mest utsatta människorna, inklusive urfolk och lokalsamhällen, som är mycket beroende av skogens ekosystem. Avskogning och skogsförstörelse minskar dessutom viktiga kolsänkor. Avskogning och skogsförstörelse leder också till ökad sannolikhet för kontakt mellan vilda djur, produktionsdjur och människor, vilket också ökar risken för att nya sjukdomar sprids och riskerna för nya epidemier och pandemier.

Avskogning är främst ett problem i länder i Sydostasien, Afrika och Sydamerika. I EU har skogsområdet ökat med nästan 10 procent under de senaste tre decennierna. Skogsprodukter och hållbart skogsbruk spelar en avgörande roll för att uppnå målen inom den europeiska gröna given att omvandla EU till ett rättvist och välmående samhälle, med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi.

De svenska skogarna är en del av den boreala skogsregionen, som representerar 30 procent av den globala skogsytan, är världens största kolsänka på land. I Sverige täcker skogar 70% av landet, och såväl skogsvolymen som tillväxten har fördubblats under de senaste hundra åren. Denna ökning motsvarar 2 miljarder ton CO2, vilket motsvarar hälften av EU:s totala utsläpp vid dagens nivå. Under samma tid har vi avverkat fyra gånger så mycket trä från skogarna, vilket lett till förnybara produkter, energi och ökat välstånd.

Den 29 juni 2023 antogs den nya avskogningsförordningen och trädde i kraft, förkortad EUDR och även kallad EU Deforestation Regulation.

Europaparlamentets och Rådets förordning 2023/1115 om tillhandahållande på unionsmarknaden och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse.

Avskogningsförordningen har därmed ersatt EU:s timmerförordning. De huvudsakliga bestämmelserna i avskogningsförordningen kommer att tillämpas från och med första januari 2025, i och med att timmerförordningen upphör att gälla. Detta initiativ syftar till att minimera konsumtionen av produkter som kommer från leveranskedjor förknippade med avskogning eller försämring av skogen. Syftet är också att öka EU:s efterfrågan på och handel med lagliga och avskogningsfria varor och produkter. Kommissionen menar att över 90 procent av den avskogning som sker till följd av EU:s konsumtion orsakas av expansionen av jordbruksmark för att producera framför allt palmolja, soja, kaffe och nötkött. 

Avskogningsförordningen syftar till att EU ska minimera sin påverkan på skogsförstörelse, degradering av skogsmark, förlust av biologisk mångfald samt utsläpp av växthusgaser. Förordningen riktar sig till verksamhetsutövare eller handlare som placerar produkter på EU:s inre marknad eller exporterar till utanför EU. Förordningen innebär att näringsidkare ska utföra aktsmahetskontroller (due dilligence), samla in geolokaliseringsdata och på olika sätt visa hur riskerna för avskogning eller skogsförstörelse minimeras. Alla företag i värdekedjan måste också säkra att de nämnda insatsvaror man använder sig av har giltiga intyg om tillbörlig aktsamhet från leverantören.

Med avskogning menas omvandling av skog till jordbruksmark. Med skogsförstörelse menas omvandling av urskog eller naturligt föryngrad skog till skogsplantage eller annan träd- och buskmark samt omvandling av urskog till planterad skog. 

Merparten av den brukade skogen i Sverige räknas som planterad skog eller självföryngrad skog. Planterad skog har längre omloppstider och mer variation än plantageskogsbruk som har ett mer intensivt brukande med raka träd i raka rader. Planterad skog omfattas inte av några begränsningar i avskogningsförordningen, men det är förbjudet att omvandla urskog till planterad skog. Det pågår processer för att precisera definitionen av urskog i en svensk kontext. En mer precis definition av plantage har diskuterats i den svenska utredningen, men det är oklart hur en sådan ska fastställas. 

Skogsstyrelsen har utsetts till behörig myndighet och ansvarar för tillsynen av förordningen i Sverige. Skogsstyrelsen är idag ansvariga för EU:s Timmerförordning (EUTR) som kommer att upphävas och ersättas av EUDR. 

Den nya förordningens omfattning är mer omfattande jämfört med EUTR genom att även ta hänsyn till hållbarhet och inkludera angivna råvaror/produkter i förordningens bilaga 1 : 

• Nötkreatur 
• Kakao 
• Kaffe 
• Oljepalm 
• Gummi 
• Soja 
• Trä och trävaror (tex. möbler, monterade/monteringsfärdiga byggnader, byggnadssnickerier, plywood, fanerade skivor, spånskivor, OSB, HDF/MDF, virke etc.) 

Enligt artikel 3 i förordningen  får ovan råvaror eller produkter inte släppas ut eller tillhandhållas på marknaden eller exporteras om inte följande villkor är uppfyllda: 

• De är avskogningsfria. 
• De har producerats i enlighet med relevant lagstiftning i produktionslandet. 
• De omfattas av en förklaring om tillbörlig aktsamhet. 

Förordningen gäller endast produkter som anges i bilaga 1. Produkter som inte ingår i bilaga 1 omfattas inte av förordningens krav, även om de innehåller relevanta varor inom förordningens omfattning. Kommissionen kommer också att utvärdera behovet och genomförbarheten av att lägga fram ett lagförslag för Europaparlamentet och rådet för att utvidga förordningens omfattning till ytterligare varor, baserat på en konsekvensbedömning av relevanta varor för avskogning och skogsförstörelse. Den första översynen av varornas omfattning ska äga rum inom två år efter att förordningen trätt i kraft. 

För stora och medelstora företag samt för mindre företag etablerade år 2021 eller senare gäller bestämmelserna i förordningen från och med den 30 december 2024. 

För mindre företag som etablerats innan år 2021 gäller förordningen från och med den 30 juni 2025. 

För företag som använder träbaserade produkter i sin verksamhet gäller förordningen redan från och med den 30 december 2024 oavsett företagets storlek och när det etablerades, men hur förordningen ska tillämpas beror på när träråvaran producerades och när den omsattes första gången på EU:s inre marknad. 

Det kommer finnas en övergångsperiod för produkter som idag omfattas av timmerförordningen (EUTR). Du som verksamhetsutövare eller handlare behöver vara uppmärksam på följande datum: 

• Träprodukter som producerats före 29 juni 2023 omfattas av timmerförordningen (EUTR) till och med den 31 december 2027. 
• Träprodukter som producerats efter 29 juni 2023 och alla övriga relevanta produkter omfattas, oavsett när de producerades, från den 30 december 2024 av avskogningsförordningen (EUDR). 
• Den 1 januari 2028 gäller kraven i avskogningsförordningen (EUDR) alla produkter som omfattas av förordningen, oavsett när produkten producerades. 
• Produkter som omfattas av avskogningsförordningen (EUDR) får inte ha orsakat avskogning eller skogsförstörelse efter den 31 december 2020. Det innebär bland annat att en råvara som kommer från mark som avskogats efter 31 december 2020 inte får släppas på EU:s inre marknad efter den 30 december 2024. 

Det finns fortfarande osäkerheter om hur spårbarhets- och aktsamhetskontroller ska utföras, vilket kommer att klargöras av en av EU-kommissionen tillsatt arbetsgrupp. Ytterligare aspekter som rör behöriga nationella myndigheter och risk-klassificering av länder kommer att klargöras i medlemsstaternas tillämpning av förordningen. Svenska företag som placerar trä och träbaserade produkter på marknaden måste anpassa sig till denna nya förordning och uppfylla de lagstadgade kraven inom den tid som förordningen anger. Men det kommer dock inte att vara möjligt förrän de nödvändiga systemen för information och kontroll har införts av EU-kommissionen och medlemsstaterna. 

Utökade krav på tillbörlig aktsamhet (due dilligience) för företag inom trä- och möbelindustrin: 

• Försiktighetsåtgärderna utökas inom EUDR för att inkludera hållbarhet, inte bara laglighet. Det innebär att trä/träprodukter inte får härstamma från avskogning eller skogsdegradering. För att kunna visa detta måste verksamhetsutövare samla in geografiska koordinater för de områden där material och produkter har producerats.  

• Företag måste påvisa efterlevnad av tre steg i system för tillbörlig aktsamhet (due dilligence system): informationsinsamling, riskbedömning och riskreducering. 

• Krav på informationslagring 

• • Beskrivning av produkt (handelsnamn& vetenskapligt namn). 
  • Kvantitet(volym/ton) 

• • Produktionsland eller del av produktionsland 
  • Geolokalisering, produktionsdatum eller “produktionstidsrymd”. 
  • Namn, adress och e-post till företag från vilka leverans skett. 
  • Namn, adress och e-post till företag till vilka leverans skett. 
  • Tillräcklig entydig och verifierbar information om att produkterna är avskogningsfria har producerats i enlighetmed nationell lagstiftning, inkluderat överenskommelser om rätten att använda marken. 

• En "förklaring om tillbörlig aktsamhet" (Due Dilligence Statement - DDS) måste lämnas in till EU:s informationssystem så snart trä eller träprodukter för första gången placeras på EU:s-marknad eller exporteras. Deklarationen bekräftar att försiktighetsåtgärder har vidtagits och att ingen eller försumbar risk har identifierats. Ett referensnummer skapas och kopplas till förklaringen, informationen lagras och möjlighet för granskning skapas. Förklaringen ska innehålla: 

• • Info om verksamhetsutövaren 
  • Produktkod och vetenskapligt namn 
  • Produktionsland & Geolokalisering 
  • Ev. referensnummer till råvara som har DDS 
  • Text om tillbörlig aktsamhet  

• Åtskillnad görs dels mellan små och medelstora företag (SME), mikroföretag och fysiska personer, dels icke-SME/mikro. 

Verksamhetsutövare som inte är små och medelstora företag/mikroföretag måste: 

• rapportera årligen om sitt system för tillbörlig aktsamhet (due dilligence system) 
• utse en övervakningsansvarig (compliance officer) 
• låta utföra en oberoende revision av systemet för tillbörlig aktsamhet. 

Handlare som inte är små och medelstora företag/mikroföretag anses vara verksamhetsutövare och är därför också påvisa tillbörlig aktsamhet (due diligence). Ovan nämnda skyldigheter som åläggs verksamhetsutövare gäller därför även handlare som inte är små och medelstora företag. 

• Ett landsjämförelsesystem införs, där länder klassificeras som låg, standard eller hög risk. Syftet är att förenkla försiktighetsåtgärderna för lågriskländer och förstärka övervakningen för högriskländer. Alla länder betraktas inledningsvis som "standardrisk". Den 30 december 2024 kommer kommissionen att offentliggöra vilka länder som klassas som låg- eller högriskland. 

• Från och med nu gäller FLEGT endast som bevis för laglighet; CITES kommer inte längre att ha någon roll i den nya EUDR. 

Ändring av tolkningen av definitionen av "verksamhetsutövare": Den som för första gången släpper ut trä eller träprodukter på EU-marknaden, eller exporterar dem, anses vara en " verksamhetsutövare". EUTR föreskriver följande undantag: "Tillförseln på den inre marknaden av trävaror som härrör från timmer eller trävaror som redan släppts ut på den inre marknaden utgör inte "utsläppande på marknaden"; detta undantag har tagits bort. Denna nya tolkning har viktiga konsekvenser för TMF:s företag, eftersom nästan alla medlemmar nu betraktas som " verksamhetsutövare". 

För stora och medelstora företag och handlare ska kraven för EUDR börja gälla 18 månader efter att förordningen trätt i kraft, dvs den 30 december 2024. 

Verksamhetsutövare och handlare behöver dock inte uppfylla EUDR-kraven för produkter som har placerats på marknaden före det datumet. 

För SME/Mikro ska kraven enligt EUDR uppfyllas 30 juni 2025. 

• Offentligt policyåtagande för laglig och avskogningsfri råvaruförsörjning. 
• Ett system för tillbörlig aktsamhet och relaterade processer, beskrivna i dokumenterade rutiner. 
• Kvalificerat team på plats, ansvarar för implementering. 
• Leverantörer är engagerade. De är medvetna om - och agerar utifrån - sitt ansvar. 
• Leveranskedjor är identifierade och spårbara tillbaka till platsen för avverkning/produktion genom geolokalisering. 
• Du har tillräcklig information för att bedöma och utvärdera risker. 
• Du utvärderar risker i tillräcklig tid för att minska eventuella identifierade risker. 
• Risker minskas när de identifieras, innan produkter placeras på EU: marknad. 
• Du rapporterar om ditt system för tillbörlig aktsamhet. 
• Du utvärderar regelbundet prestandan för ditt system för tillbörlig aktsamhet. 

Produkter som inte uppfyller kraven får inte sättas ut på EU:s inre marknad och inte heller exporteras till tredje land. Material som orsakat skogsförstörelse eller avskogning ska konfiskeras liksom eventuella intäkter de har genererat. Utöver detta kan böter på upp till 4 procent av årsomsättningen utdelas. I de fall man inte kan urskilja otillåtet material från övrigt material så kommer hela partier att konfiskeras vilket kan innebära att stora volymer kan komma att drabbas. 

• Ta del av och skapa dig en förståelse för dina skyldigheter enligt EUDR.: Specifika skyldigheter beror på typ och storlek på ditt företag och vilken typ av produkter du handlar med eller producerar. 
• Ha ett fullt fungerande – och kompatibelt – system för tillbörlig aktsamhet (due diligence) för att undvika att köpa produkter associerade med avskogning, skogsskövling och illegala aktiviteter. 
• Alla berörda behöver någon form av IT-lösning, troligen inom eller integrerad med befintliga IT-system.  
• Se över er integration mot EU:s informationssystem, era leverantörer och kunder. 
• Info rörande EU:s informationssystem

Skogscertifieringarna FSC och PEFC har ambitionen att kunna användas som verktyg för att säkra att man som köpare av träråvara uppfyller kraven enligt EUDR. Under 2024 anpassar båda systemen sina regelverk så de ska: 

• • Tillhandahålla försäkran om efterlevnad av relevanta krav på avskogning, skogsförstöring och lagstiftning. 

• • Stödja spårbarhet genom supply chain management. 
  • Använda certifieringsinformation i riskbedömningsprocessen. 
  • Användas som en riskreducerande åtgärd. 
  • Tillhandahålla ramverk för att arbeta utöver regulatoriska krav. 

FSC - Forest Stewardship Council 
FSC-certifiering är erkänt som ett verktyg för att visa överensstämmelse med EUDR:s laglighet, hållbarhet och spårbarhetskrav. FSC håller på att anpassa sig till EUDR:s laglighets- och hållbarhetskrav. FSC ska kunna användas för att säkerställa att relevanta krav uppfylls vad gäller spårbarhet, riskbedömning och riskreducering. Dessutom har man som ambition att prestera utöver de lagliga kraven. FSC kommer erbjuda särskilda verktyg för de företag som själva är certifierade: 

• FSC BLOCKCHAIN kommer att göra det möjligt för företag att spåra materialets resa genom hela leveranskedjan, uppfylla EUDR:s spårbarhetskrav och ge möjlighet att generera due diligence-utlåtanden för inlämning till EU. 
• FSC REGULATORY MODULE kommer att tillhandahålla ytterligare krav som gör det möjligt för företag att uppfylla EUDR:s avskognings-, nedbrytnings- och laglighetskrav. 
• FSC:s RISKHANTERINGSRAM kommer att tillhandahålla reviderade riskbedömningar i linje med EUDR, vilket befriar certifierade och icke-certifierade verksamhetsutövare från betydande ansträngningar. FSC:s NÄSTA GENERATIONS RISKBEDÖMNINGAR kommer att bli tillgängliga, vilket avsevärt underlättar riskhanteringsarbetet för företag. 

PEFC - Programme for the Endorsement of Forest Certification
PEFC menar deras standarder är väl positionerade för att möta många nyckelelement i EUDR, och de arbetar intensivt för att anpassa dem ännu närmare EUDR-kraven. PEFC spårbarhetscertifierade företag och PEFC-certifierade skogsägare kommer snart att kunna dra nytta av praktiska lösningar för att implementera EUDR och säkerställa efterlevnad. 

Nedan följer ett urval av centrala definitioner inom avskogningsförordningen, definierade i förordningens Artikel 2 Definitioner.

1. relevanta råvaror: nötkreatur, kakao, kaffe, oljepalm, gummi, soja och trä.

2. relevanta produkter: produkter som förtecknas i bilaga I som innehåller, har utfodrats med eller har producerats med användning av relevanta råvaror.

3. avskogning: omvandling av skog till jordbruksanvändning, oberoende av om omvandlingen är orsakad av människan eller inte.

7. skogsförstörelse: strukturella ändringar av krontäckning i form av omvandling av a) urskog eller naturligt föryngrad skog till skogsplantager eller till annan träd- och buskmark, eller b) urskog till planterad skog.

13. avskogningsfri: a) de relevanta produkterna innehåller, har utfodrats med eller har producerats med användning av relevanta råvaror som producerats på mark där ingen avskogning ägt rum efter den 31 december 2020, och b) när det gäller en relevant produkt som innehåller eller har producerats med användning av trä, att skogen har avverkats utan att orsaka skogsförstörelse efter den 31 december 2020.

14. producerad: som odlats, avverkats, eller erhållits från eller hållits på relevanta markområden, eller, när det gäller boskap, på anläggningar.

15. verksamhetsutövare : varje fysisk eller juridisk person som i samband med kommersiell verksamhet släpper ut relevanta produkter på marknaden eller exporterar dem.

16. utsläppande på marknaden: tillhandahållande för första gången av en relevant råvara eller relevant produkt på unionsmarknaden.

17. handlare: varje person i leveranskedjan som inte är verksamhetsutövare och som i samband med kommersiell verksamhet tillhandahåller relevanta produkter på marknaden.

18. tillhandahållande på marknaden: leverans av en relevant produkt för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis.

19. i samband med kommersiell verksamhet: för bearbetningssyften, för distribution till kommersiella eller icke-kommersiella konsumenter eller för användning i verksamhetsutövarens eller handlarens egen affärsverksamhet.

22. ombud: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som, i enlighet med artikel 6, enligt skriftlig fullmakt från en verksamhetsutövare eller från en handlare har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter som har samband med verksamhetsutövarens eller handlarens skyldigheter enligt denna förordning.

23. ursprungsland: land eller territorium som avses i artikel 60 i förordning (EU) nr 952/2013.

24. produktionsland: det land eller territorium där den relevanta råvaran eller den relevanta råvara som används i produktionen av, eller som ingår i, en relevant produkt producerades.

25. produkter som inte uppfyller kraven: relevanta produkter som inte uppfyller kraven i artikel 3.

26. försumbar risk: den risknivå som gäller för relevanta råvaror och relevanta produkter, om dessa råvaror eller produkter, på grundval av en fullständig bedömning av både produktspecifik och allmän information, och, vid behov, av tillämpningen av lämpliga riskreducerande åtgärder, inte ger anledning till farhågor om att de inte uppfyller kraven i artikel 3 a eller b.

28. geolokalisering: det geografiska läget för ett markområde som beskrivs med hjälp av koordinater för latitud och longitud motsvarande minst en latitud- och longitudpunkt med minst sex decimaler; för markområden på mer än fyra hektar som används för produktion av andra relevanta råvaror än nötkreatur, ska detta anges med hjälp av polygoner med ett tillräckligt antal latitud- och longitudpunkter för att ange varje markområdes omkrets.