Ambitiösa mål i nytt energiprestandadirektiv kommer gynna energibesparande produkter som dörrar och fönster
Förhandlingarna om ett reviderat EU-direktiv för energiprestanda i byggnader har pågått under större delen av 2023 och i veckan avslutades förhandlingarna. De ambitiösa målen – inte minst angående minskad energiförbrukning - 16 procent till 2030 för det byggda beståndet av bostadshus – kommer få stor påverkan på efterfrågan av energibesparande produkter enligt Anders Rosenkilde, TMF:s tekniske chef.
I huvudsak har man kommit överens om följande i energisparardirektivet:
- Det byggda beståndet av bostadshus ska i genomsnitt minska sin energiförbrukning med 16 procent till 2030 och med 20-22 procent till 2035.
- Minst 55 procent av energiminskningen ska ske bland de sämsta byggnaderna genom renovering.
- De 16 % sämsta lokalerna ska renoveras till 2030 och de 26 procent sämsta till 2033 enligt Minimum Energy Performance Standard.
- Sammantaget behöver renoveringstakten öka väsentligt om målen ska nås och därmed ökar efterfrågan på energisparande produkter som fönster, dörrar, solceller, värmesystem, isolering, säger Anders Rosenkilde, teknisk chef på TMF, i en kommentar.
- Detta är glädjande nyheter för TMF:s dörr – och fönsterföretag.
I och med direktivet är också det hot om tuffa, obligatoriska EU-energikrav på svenska småhus och fastigheter avvärjt– ett förslag som kritiserats under processens gång, och som skulle kunnat kosta ägarna hundratusentals kronor. I stället blir det nu alltså upp till enskilda länder att ta fram handlingsplaner för hur bostadssektorn ska minska förbrukningen av energi och uppnå energibesparingsmålen – med målen ovan.
I övrigt angående energiprestandadirektivet:
- Medlemsstaterna har möjlighet att undanta vissa kategorier av byggnader såsom exempelvis historiska byggnader och fritidshus
- Krav på utökad ladd-infrastruktur vid byggnader
- Mer plats för parkering av cyklar
- Nya byggnader ska vara förberedda för installation av solceller eller solvärme på taken
- Energikraven för nya byggnader ska vara enligt Zero-emission vilket i slutändan tas fram nationellt för att vara kostnadsoptimalt utifrån fastighets- och samhällsnivå.
Nästa steg är att EU-parlamentet och EU-rådet godkänner det reviderade EU-direktivet och att det publiceras.
