En modell under hot?

Artikel från feb-2022 

Den svenska modellen för att komma överens mellan arbetsgivareorganisationer och fackförbund står stark. Det manifesteras inte minst när avtal om löner och arbetsförhållanden förhandlas fram under ganska stillsamma former. Men det visade sig också när en ny LAS-överenskommelse togs fram i slutet av förra året; samhällsansvaret hos parterna ser samtidigt till den anställdes rättigheter och förutsättningarna för ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Det här konstateras i Lotta Sterns, Nils Karlsons och Eva Uddén Sonnegårds Den svenska modellens framtid som bygger på deras forskning på området.

Författarna är alla knutna till forskningsinstitutet Ratio Näringslivets forskningsinstitut. Lotta Stern är, förutom vd för institutet, även professor i sociologi, Nils Karlson grundade institutet och är professor i statsvetenskap medan Eva Uddén Sonnegård är arbetsmarknadsforskare vid Ratio och ekonomie doktor.

Den svenska regeringens svängning i frågan om minimilöner i EU skedde efter att boken tryckts. Striden om europeiska minimilöner har pågått under ett par år och i Sverige har såväl regering, fackföreningar som arbetsgivarorganisationer sagt bestämt nej till all lagstiftning som riskerat att underminera den svenska lönesättningsmodellen. Att Sverige i slutet av november trots allt sa ja till förslaget förklarar regeringen med att de, tack vare det, kan påverka i nästa steg – förhandlingar mellan EU-parlamentet, EU:s ministerråd samt EU-kommissionen.

Men frågan om minimilöner på EU-nivå är förstås med i boken. Bland annat skriver författarna följande: ”Det finns en risk att domstolsprövning på EU-nivå och i vanliga svenska domstolar i framtiden blir avgörande för tolkning och tillämpning av kollektivavtal, snarare än genom parternas egen hantering av sina tvister. Utvecklingen lär påverka incitamenten till medlemskap hos parterna och kan helt underminera den svenska modellen.”

– Det här är problematiskt för Sverige eftersom vi har en fungerande modell. Men det som sker är inte oväntat, särskilt efter expansionen av unionen ökar efterfrågan på mer aktivitet i sociala frågor i EU eftersom välståndet ligger på så olika nivåer, säger Lotta Stern.

– Men principen bör vara att EU inte ska lägga sig i saker som sköts bäst på nationell nivå hållas. Det är heller inte bevisat att minimilöner åstadkommer någon verklig förändring på det stora hela, forskning tyder istället på att de länder som gått med i EU har en löneökning ändå.

Med boken vill författarna redogöra för situationen för den svenska modellen i dag, men främst är avsikten att starta en diskussion kring de frågor som gör att modellen kan överleva och vara stark på sikt.

– Vi vill visa vilka moln som kan finnas på modellens himmel om 10 eller 15 år och vilka reformer som kan behövas, säger Lotta Stern.

I ett sammanfattande kapitel betygssätts olika kriterier av den svenska arbetsmarknadsmodellen.En ”löneökningsnivå som upprätthåller konkurrenskraft” får 4 av maxbetyget 5, kriteriet ”få arbetsmarknadskonflikter” betygssätts så högt som 5 –liksom ”hög sysselsättning” och ”socialt kapital och social sammanhållning”. Sämre betyg ges till ”framväxten av nya och innovativa företag” samt ”god produktivitetsutveckling” som båda får 2:or. Allra lägst betyg, 1 av 5, får ”tillträde för unga och nyanlända”.

– Modellen har levererat bra på många punkter, men behöver ses över på andra. Angående möjligheten för unga och nyanlända att få ett arbete så ligger vi inte bra till i ett internationellt perspektiv. Med nya LAS-överenskommelsen och om man lyckas få till etableringsjobb, lågtröskeljobb och liknande insatser så kommer det dock antagligen att förändras till det bättre, säger Lotta Stern.

Bokens reformförslag delas upp på fem områden. Det första, Belöna kompetens, ansvar och prestation, handlar om att det bör finnas större flexibilitet i lönebildningsklausulerna i kollektivavtalen som gör att goda prestationer kan belönas. Författarna konstaterar att det gör att anställda lämnar vissa jobb vilket leder till kompetensbrist och att en del utbildningar inte lönar sig.

– Parterna behöver jobba hårdare med att fundera kring hur vi får en lönebildning som bättre svarar på den här typen av problem, menar Lotta Stern.

I Sverige finns väldigt generösa konfliktregler för båda parter, något som boken konstaterar att man lyckligtvis sällan använt sig av. Här anas dock en risk och därför ett reformbehov för att framtidssäkra modellen.

– Till skillnad mot andra länder finns inga krav i Sverige att konflikten ska sättas i proportion till vad man tvistar om. Här behöver fredsplikten värnas tydligare – vi vill inte hamna i ett kaos på arbetsmarknaden bara för att vi inte gjort vår hemläxa, säger Lotta Stern.

Under punkten Förbättrad flexibilitet och kompetensförsörjning beskrivs problemet bland annat med att för många de inte trivs med, samtidigt som forskning visar att mobilitet på arbetsmarknaden är av godo både för anställda och för arbetsgivare.

Lotta Stern och andra författarna är alla knutna till forskningsinstitutet Ratio Näringslivets forskningsinstitut.

Här ställer boken som sagt ett stort hopp till den nya LAS-överenskommelsen, där det exempelvis ska bli enklare och billigare att säga upp medarbetare om det finns sakliga skäl och att turordningsreglerna ska utökas till att omfatta tre arbetstagare och gälla samtliga företag oavsett storlek.

Det förslag som Lotta Stern dock tycker är mest spännande är det som handlar om ett nytt grundläggande omställnings- och kompetensstöd och ett nytt studiestöd.

– Det är ett världsunikt och spännande systemskifte på gång som bland annat innebär att man inte behöver vänta tills man är uppsagd för att få tillgång till omställningsstöd. Det är alltså de redan anställda som sitter på potentialen att påverka systemet.

LAS-överenskommelsen är central även i den fjärde reformpunkten: Inkludera outsiders. Outsiders syftar här på de unga och nyanlända som nämnts tidigare – oprövade kort som i dag har dokumenterat svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

– Nya LAS kan ge en flexibilitet i anställningsskyddet som vi tror gör att arbetsgivare vågar testa okända typer på ett annat sätt än nu. På lång sikt är det extremt viktigt att fler får känslan att det finns en plats för dem på arbetsmarknaden, annars följer andra samhälleliga och sociala problem, säger Lotta Stern.

I Sverige är 70 procent av alla anställda fackligt anslutna och arbetsgivarorganisationerna upplever inga stora medlemstapp. Däremot ser fackförbunden en sjunkande trend där etablering av nya marknader gör att fler hamnar utanför kollektivavtalen. Att stärka parternas attraktivitet är därför väsentligt.

– Även om Sverige har betydligt fler fackanslutna än andra länder märker vi att det finns något i det fackliga erbjudandet som inte verkar attrahera lika enkelt till medlemskap längre. Mest är det unga och utlandsfödda som inte är organiserade – alltså samma grupper som inte har så lätt att komma in på arbetsmarknaden, vilket kan höra ihop med varandra, säger Lotta Stern.

Hon nämner också ”fripassagerarlogiken” bland både anställda och företag som ett problem.

– Det handlar om de företag som inte är med i någon arbetsgivarorganisation och har så kallade hängavtal, eller anställda på ett kollektivanslutet företag som inte själva är med i facket. Båda tar del av det positiva med den svenska modellen, men man bidrar inte till den.

Alla reformförslag som tas upp i boken är viktiga, men Lotta Stern och de övriga författarna ser trots allt diskussionen om den svenska modellen som den mest avgörande.

– Ja, poängen med allt är att man behöver prata om de här sakerna. Vi behöver starka parter för att det ska bli ett starkt system och då behövs en del förändring. Det är inte viktigt bara för parterna i sig, utan för hela samhället.

LAS

Lagen om anställningsskydd, LAS, är i Sverige den lag som reglerar anställningsförhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare, bl.a. regler gällande anställning, uppsägning och avskedande. Under 2021 kom Svenskt Näringsliv och PTK överens om förändringar gällande arbetsrätt och omställning, innefattande förslag till ändringar av LAS. LO valde till en början att ställa sig utanför, men sedan dess har de två LO-förbunden IF Metall och Kommunal anslutit till huvudavtalet (november 2021). Och nu finns också en majoritet i LO-styrelsen för att LO ska ingå som en huvudpart i överenskommelsen. Det är dock upp till varje förbund inom LO att själva besluta huruvida de vill ansluta sig eller inte.
Från den 1 oktober 2022 gäller nya regler i lagen om anställningsskydd (LAS) och parternas huvudavtal börjar att gälla. 

MINILÖNER

21 länder i EU har lagstadgade minimilöner – det gäller dock inte i Sverige där löner i stället bestäms i kollektivavtal som förhandlas fram av arbetsgivareorganisationer och fackförbund. I de 21 EU-länder som har lagstadgade minimilöner beror minimilönenivån i hög grad på det allmänna löneläget i landet.
Svenskt Näringsliv har motsatt sig minimilönedirektivet och även det s k lönetransparensdirektivet från start. Skälet är att förslagen, liksom den sociala pelaren i sin helhet, skulle utgöra allvarliga hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen. Tillsammans med LO och PTK har Svenskt Näringsliv ställt krav på att regeringen tydligt markerar att ett ev. minimilönedirektiv aldrig får påverka den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Christian Ardhe - ”Sveriges möjligheter att motsätta sig dåliga förslag försämras”

Christian Ardhe, svensk jurist med specialisering inom arbetsrätt som driver konsultföretaget Heimdal European Affairs i Bryssel och även representant för svenska arbetsgivare i EESK, den europeiska ekonomiska och sociala kommittén. På nära håll följer han hur EU-förslag ändrar förutsättningarna för den svenska modellen.

– Med stöd av den sociala pelaren har EUkommissionen under senare år kommit med en uppsjö lagförslag som hotar den svenska modellen. Det gäller exempelvis direktivförslaget om minimilöner och gemensamma kriterier för lönetransparens, men många nya förslag är på väg, säger Christian Ardhe.

Han berättar att svenska arbetsgivare generellt sett värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen:

– Den har tjänat oss väl med branschanpassningar, reallöneökningar och få arbetsmarknadskonflikter som resultat. Grundstenen i modellen är att parterna tecknar kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor.

Christian Ardhe menar vidare att den svenska regeringen begick ett stort misstag när den sade ja till rådskompromissen om minimilöner i Europa.

– Fortfarande finns i texten inga garantier för att EU-domstolen inte ger alla arbetstagare, även i Sverige, rätt till minimilöneskydd. Kortsiktigt stärker Sveriges ja snarast det franska ordförandeskapets ambitioner till överenskommelse med Europaparlamentet. Långsiktigt försvåras Sveriges möjligheter att kraftfullt och med trovärdighet motsätta sig nya lagförslag som är skadliga för Sverige.