”Problemet med piratkopior kan inte få fortsätta” – samtal med Johan Lindau, vd på Blå Station

Bra design är det som många gånger avgör vad kunderna bestämmer sig för att köpa. Det är också så att bra design inte skapar sig själv. För företag verksamma i branscher som möbelindustrin innebär framtagandet av ny design betydande investeringar och det är samtidigt av största vikt att ha en strategi för hur man skyddar sina designade produkter.

Att design innebär investeringar är ett viktigt skäl till att det rättsliga skyddet för design finns– med möjligheter att registrera mönster, såväl nationellt som internationellt. Det upphovsrättsliga skyddet, för det som lagen kallar för brukskonst, innebär också möjligheter till skydd mot plagiat.

Det vill säga i alla fall i teorin. I praktiken fungerar inte alltid det rättsliga skyddet lika bra.

Johan Lindau, vd på Blå Station beskriver en verklighet där plagiat nog är mer omfattande än vad vi är medvetna om.

- Jag tror att vår omedvetenhet grundar sig i en förnekelsekultur inom möbelindustrin – där vi hellre blundar, biter oss i läppen och går vidare - än agerar.

För företag kan detta upptäckas på olika sätt. Det finns många exempel på företag som tar emot reklamationer och då upptäcker att den felaktiga varan i själva verket är ett plagiat. Den typen av plagiat säljs ofta till ett ganska högt pris och kunderna tror ofta att de betalat för att få ett original.

En annan typ av plagiat är de som förekommer inom e-handeln. Företag som försöker bevaka vad som säljs på nätet upptäcker ofta olika typer av kopior av deras produkter. Det finns företag som mer eller mindre öppet säljer kopior på nätet. De stora plattformarna används också ofta som kanaler för att sälja piratkopior. Ett problem som börjat dyka upp är att det på nättjänster, som på ytan profilerar sig som tjänster för att sälja begagnade varor, i själva verket säljs många kopior.

Även offentlig upphandling har i vissa fall kommit att bli en kanal för plagiat. Det förekommer att upphandlande myndigheter specificerar vad de vill köpa på ett sådant sätt att det inte går att leverera utan att göra intrång i rättigheterna till ett original.

Johan Lindau beskriver att de hittar kopior i flera olika sammanhang.

- Eftersom vi är drabbade av olika sorters kopior eller intrång så handlar det både om att vi hittar kopiorna i media, på mässor, utställningar, på hemsidor eller via tips från andra formgivare eller kollegor. Men värsta sortens intrång, för oss, är när vi upptäckter projekt som vi arbetat med, från inarbetning, offerter, förhandlingar och mock-ups, men inte får ordern i slutet för att "kunden varit tvungen att välja andra produkter" och sen upptäcker att våra skyddade och bortplockade produkter ersatts av kopior.

Skillnad mellan teori och praktik 

I teorin finns ett bra rättsligt skydd för design. De företag som upptäcker piratkopior och andra plagiat ska kunna gå till domstol och få intrångsgöraren dömd. I teorin riskerar den som gör och säljer piratkopior både ett straffansvar och ett skadeståndsansvar.

I praktiken fungerar det dock inte riktigt så. Det kostar såväl tid som pengar att ta plagiatörerna till domstol, vilket många företag, både stora och små, inte har möjlighet till. Inte minst beror detta på att immaterialrättstvister ofta är undantagna i vanliga företagsförsäkringar. För Blå Station handlar det om den totala ovissheten för vad processen kommer att kosta och hur lång tid den kommer att ta, och hur stor arbetsinsats som krävs.

- Man känner sig totalt utelämnad, ensam och frågetecknen är så många att även vi hellre blundar och går vidare än att agera, säger Johan Lindau.

TMF har sett behovet av att underlätta för företag att faktiskt kunna komma åt de som gör kopior. Därför har TMF - under året – tillsammans med Svenskt Näringsliv, PRV, Söderberg och Partners samt några medlemsföretag, tagit fram en särskild försäkring som riktar in sig på just immaterialrättsintrång.

Johan Lindau beskriver att drömscenariot är att ha modet att omgående kunna agera vid varje intrång.

- Min dröm och lösning på problemet har i många år varit en immaterialrättsförsäkring som gör det möjligt att just våga och kunna agera när man känner sig drabbad. Känslan skall vara att man gör rätt och att man har stöd i processen.

Immaterialrättsförsäkringen gör det möjligt för företag att få mer muskler till att faktiskt kunna ta intrångsgörare till domstol. Det handlar dock inte om att ta varje ärende till domstol. Om man vet att man kan ta frågan till domstol går det att kommunicera tydligare när plagiat upptäckts. Detta gör det möjligt att faktiskt ta striden för de investeringar som har gjorts beträffande design. Ett av lagstiftarens viktigaste syfte bakom immaterialrätten är att ge incitament till skapande. Det syftet kan mötas först när skydden fungerar - i både teori och praktik.

Christina Wainikka – policyexpert för immaterialrätt hos Svenskt Näringsliv