Byggande & renovering

EU talar om olika typer av styrmedel som ska premiera energieffektiva byggnader. Man vill att nybyggnation ska ske enligt en cirkulär logik där man drar nytta av åtgärder som:

• Bättre energiprestanda i byggnader
• Kostnader för olika energikällor
• Utformning av byggnader som bör ligga i linje med den cirkulära ekonomin
• Ökad digitalisering
• Mer klimatsäkring av byggnader
• Bestämmelser om byggnaders energipresentanda som tillämpas strikt

När man tittar på byggnader och vilken påverkan de har kan man dock konstatera att de utgör:

• komplexa system som består av många olika komponenter.
• det är byggnader som ska användas länge och ha lång livslängd och de utgör därmed långsiktiga investeringar.
• Och - vi har faktiskt förhållandevis liten kunskap om material och dess hälsopåverkan.

Samtidigt finns det siffor som pekar på att

• 40% av all materialanvändning sker i just byggsektorn och så mycket som 30 % av allt avfall kommer från byggsektorn.
• Och EU menar att byggnader står för uppemot 40 % av energiförbrukningen.

Med hjälp av den cirkulära ekonomin kan man komma till rätta med några av de problem som våra branscher brottas med såsom avfallet, råvaruanvändning samt utsläpp av växthusgaser.

Men när man på allvar ska försöka analysera de totala materialflödena under en byggnads livscykel så blir bilden ganska komplex, och det är flöden som varierar över långa tidsrymder. Naturligtvis bör man lägga stort fokus på tillverkning av byggmaterial och själva bygget samt rivning och kvittblivning när byggnaden tjänat ut, men det sker även mycket under brukarfasen i form av renoveringar och ombyggnationer.