SDG-kompassen: Verktyg för att för att systematiskt utveckla det strategiska hållbarhetsarbetet

VÄGLEDNING FÖR SYSTEMATISKT ARBETE

SDG-kompassen utgör ett verktyg för att systematiskt utveckla det strategiska hållbarhetsarbetet och vägleder företag och organisa-tioner i att utforma sina strategier, sätta konkreta verksamhetsmål och vidareutveckla sitt engagemang för att maximera sitt bidrag till att uppnå de globala målen. Även om SDG-kompassen ursprung-ligen är utvecklad för stora multinationella företag, fungerar verkty-get utmärkt för SME-företag och andra organisationer eftersom det går att anpassa efter de egna behoven.

Arbetet för att ta sig an Agenda 2030 och dess mål bör ske på ett strukturerat sätt och syfta till att besvara två grundläggande frågor:

• Vilket ansvar har vi inom just vårt företag gentemot vart och ett av målen samt vilken relevans har respektive mål för oss?
• Hur kan vi, genom vår specifika kunskap och verksamhet, aktivt bidra till att målen uppfylls?

SDG-kompassen är uppbyggd i fem steg i vilka man systematiskt går genom alla hållbarhetsmålen med ovan två frågeställningar i åtanke. Syftet är att formera och implementera en strategi för det långsiktiga hållbarhetsarbetet samt sätta egna verksamhetsmål. Som hjälp i arbetet, har TMF tagit fram dokumentet "AGENDA 2030 – arbetsdokument för relevans & väsentlighetsanalys" där samtliga 17 hållbarhetsmål och 169 delmål finns beskrivna med plats att göra egna noteringar och värderingar av respektive mål. 

STEG 1. FÖRSTÅ HÅLLBARHETSMÅLEN OCH GENOMFÖRA RELEVANSANALYS

Som ett första steg går man genom och skapar en grundläggande förståelse av samtliga 17 mål och 169 delmål. Vid genomgången görs en så kallad relevansanalys, där de delmål som är relevanta för företaget identifieras, det vill säga de mål företaget berör eller påverkar på något sätt. Till hjälp vid denna analys bör företaget ställa sig följande frågor:

• Hur påverkar den egna verksamheten människor, miljö och samhällsekonomin?
• Vilka mål är av betydelse för våra intressenter?
• Vilka möjligheter och vilka utmaningar innebär målen för den egna affären?

Vid relevansanalysen är det av stor vikt att beakta hela värdekedjan från råvaruutvinning till kvittblivning av uttjänta produkter, även om störst fokus oftast hamnar på den egna operativa verksamheten. Om tillräcklig kunskap om påverkan på intressenter saknas bör det övervägas att genomföra en intressentanalys. I analysen utvärderar man hur det strategiska hållbarhetsarbetet förhåller sig till och påverkar viktiga intressenter såsom exempelvis medarbetare, kunder, ägare, investerare, leverantörer, lokalsamhälle, myndigheter, media och även vissa ideella organisationer. Om förutsättningar finns kan företaget även involvera nyckelpersoner i verksamheten som har god kännedom om dess intressenter och genomföra kartläggningen med dessa funktioners stöd.

Steg 2. Definiera prioriteringar och väsentlighetsanalys

I detta steg ska företaget värdera vilka mål som är av störst betydelse, det vill säga identifiera var störst ansvar och störst möjlighet att bidra finns (med andra ord genomföra en så kallad väsentlighetsanalys). I väsentlighetsanalysen kan prioritering och värdering av respektive delmåls relevans genomföras utifrån följande föreslagna nivåer:

• Central: Delmål som har en mycket stor relevans för verksamheten att arbeta för att aktivt bidra till, utifrån företagets specifika kunskap och andra förutsättningar. För dessa mål har företaget därmed ett större ansvar än vad många andra aktörer har och det är därför centralt att integrera dessa målsättningar i affärsplaner samt tillse att verksamheten styrs i denna riktning.
• Betydande: Delmål som har en betydande relevans utifrån verksamhetens möjligheter till att påverka och risker för fortsatt arbete, men är av något lägre dignitet än centrala mål. Det finns anledning att integrera dessa delmål i verksamhetens affärsplan för att säkerställa att det arbete som utförs bidrar till att säkerställa måluppfyllnad.
• Generell: Delmål som har mer generell betydelse där företaget har begränsad möjlighet att direkt påverka för att bidra till målens uppfyllnad. Dessa mål har inte större betydelse för företagets verksamhet än för någon annan liknande aktörs och företaget bör här tillse att verksamheten inte riskerar att bidra negativt. Irrelevant: Delmål utan direkt relevans utifrån aktuell verksamhet och företaget saknar därmed möjlighet till att direkt eller operativt påverka för att bidra till målens uppfyllnad.
  
  Resultat steg 2: Prioritering och värdering av respektive delmål som identifierats i steg 1. Värderingen görs enligt de fyra nivåerna central, betydande, generell eller irrelevant.

Steg 3. Sätta verksamhetsanpassade hållbarhetsmål 

När företaget identifierat vilka delmål som är relevanta och gjort en prioritering och värdering av dessa i väsentlighetsanalysen, bör företaget formulera egna verksamhetsanpassade hållbarhetsmål. Dessa hållbarhetsmål ska utgå från och harmonisera med Agenda 2030 och konkretisera hur företaget avser att aktivt bidra till att de globala målen uppfylls. Att sätta mål för hållbarhetsarbete skiljer sig inte från annan typ av målstyrning när det gäller att SMERT-testa målen – det vill säga målen ska vara Specifika, Mätbara, Entusiasmerande, Realistiska och Tidsatta.

Resultat steg 3: Tydliga SMERT-testade mål för det egna företagets hållbarhetsarbete som stöttar och harmoniserar med prioriterade delmål i Agenda 2030.

Steg 4. Integrering, implementering och styrning

De hållbarhetsmål som formulerats för det egna företagets hållbarhetsarbete måste integreras i kärnverksamheten och vara väl förankrade hos företagsledningen. Övergripande mål kan implementeras i företagets affärsstrategi där de ambitioner företaget har för det långsiktiga hållbarhetsarbetet tydligt kommuniceras. För mer specifika eller operativa mål, bör handlingsplaner formuleras för vad företaget aktivt vill åstadkomma på såväl kort som lång sikt. Därtill bör nyckeltal för uppföljning av hur arbetet fortlöper kopplas.

Det är även av värde att utse vem eller vilka som ansvarar för det dagliga hållbarhetsarbetet och tydliggöra vilket mandat dessa har, vilken kompetens som krävs och vilka resurser som bör allokeras för att utföra uppgifterna. Det bör dock framhållas att alla funktioner i företaget har ett ansvar för att integrera hållbarhet i sina respektive åtaganden. De formulerade hållbarhetsmålen kan med fördel brytas ner till avdelningsmål och vidare till personliga mål för enskilda medarbetare som regelbundet följs upp i exempelvis måldialoger. Alla medarbetare bör dessutom utbildas i och informeras om företagets hållbarhetsabete för att dels stärka kompetensen, dels skapa engagemang för att få kraft i arbetet.

Resultat steg 4: Utformning av strategi som beskriver företagets ambitioner för hållbarhetsarbetet, implementerad målstyrning av hållbarhetsarbetet från företagsmål till individmål, handlingsplaner med uppföljningsbara nyckeltal, definierad ansvarsfördelning samt en plan för utbildning av alla medarbetare.

Steg 5. Rapportering och kommunikation

Agenda 2030 utgör en kommunikationsplattform som erbjuder ett gemensamt språk för att informera om vad företaget arbetar med inom hållbar utveckling. Kommunikation kring hållbarhet är centralt, såväl internt inom det egna företaget som externt till relevanta intressenter och i den mer formella hållbarhetsrapporteringen. Hållbarhetskommunikation utgör i allt större utsträckning underlag för olika intressenters beslut. 

Här är det möjligt att ladda ner de globala målens ikoner för att enkelt och tydligt koppla dessa till företagets hållbarhetsarbete. De globala målen gör det därmed möjligt för företag att kommunicera om sitt bidrag till en hållbar utveckling med hjälp av gemensamma indikatorer och prioriteringar. I kommunikationen bör varje företag vara tydlig med vilka globala mål och delmål som har identifierats som av störst betydelse, vilket ansvar man har gentemot dessa och hur man bidrar till måluppfyllnad. 

Resultat steg 5: Kommunikation av hållbarhetsarbetet som skapar värde både internt och externt.