Social hållbarhet - främjas av att äga sin egen bostad

• Helhetssyn: Att kombinera fysiska och sociala åtgärder.
• Variation:  I funktioner; boendeformer, ägandeformer och gestaltning.
• Samband: Att länka samman olika delar av staden.
• Identitet:   Både i betydelsen identifieringen med "sitt bostadsområde" och områdets utåtriktade identitet i staden eller landet.
• Inflytande och samverkan: Att områdesförnyelse ska utgå från dem som bor i området och genomföras i samverkan mellan berörda aktörer.

I synnerhet de två sista punkterna är aspekter som tveklöst befrämjas när den enskilde äger sin bostad. Både det upplevda och det faktiska inflytandet över boendet är större för den som äger sin bostad. Det egna ägandet gagnar viktiga parametrar som engagemang, ansvar och medskapande. Detta skapar i sin tur förutsättningar för att identifiera sig med sitt bostadsområde. Det kan handla om alltifrån att skapa en känsla av samhörighet och tillhörighet till att bygga upp förtroendefulla relationer i, och med, närområdet.

Det finns övertygande vetenskapliga studier som belägger de positiva effekter som småhusbebyggelsen, och dess typiska karaktäristika, har på människan. Bland annat beskriver en studie, presenterad i en rapport från Naturvårdsverket hur barns kognitiva, sociala och fysiska utveckling främjas av att regelbundet vistas i naturen. I en annan studie , genomförd i Danmark nyligen, dras slutsatsen att en uppväxt i lummiga bostadsområden ger ett starkare skydd mot psykisk ohälsa. Det finns också andra studier gjorda i Sverige vad gäller barns känsla av trygghet i olika typer av bostadsområden - barn i småhusområden känner sig tryggare.

Snarlika resultat framgår av en spansk studie. där orskarna konstaterar att barn som växt upp i lummiga bostadsområden hade större volymer av sådana hjärnsubstanser som är positivt korrelerade med ett bättre arbetsminne samt ökad förmåga till uppmärksamhet.

Sammanfattningsvis pekar det mesta på att småhusbebyggelse bidrar till social stabilitet, gemenskap och ansvarstagande. Eller, enklare uttryckt: social hållbarhet.

Källor:

1. "Socialt hållbar stadsutveckling – en kunskapsöversikt" (Boverket 2010).
2. "Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och  miljöengagemang" (Naturvårdsverket, 2011)
3. "Residential green space in childhood is associated with lower risk of psychiatric disorders from adolescence into adulthood" (The Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, vol 116, No 11, 2019)
4. SCB enkät, Barn-ULF presenterad i skriften Byggindex nr 10, 2015